Den kristna kanon utgörs av det skriftmaterial som den kristna kyrkan anser vara auktoritativt och gudomligt inspirerat och som sammanställdes genom den process som kallas kanonbildningen. Ett avgörande steg i denna kanonbildning var när Athanasius i sitt påskbrev år 367 infogade en lista med de böcker som skulle komma att utgöra den kristna nytestamentliga kanon. Omkring år 400 var kanonbildningen i stort sett klar och sedan dess har västkyrkan varit eniga kring den nytestamentliga kanon.
Ett sätt på vilket kyrkan har definierat kanon och dess gränser är de allmänt vedertagna ”kriterierna för kanonicitet” som har använts för att bestyrka de böcker som utgör det Nya Testamentet:
1. Apostolic Origin — attributed to and based upon the preaching/teaching of the first-generation apostles (or their close companions).
2. Universal Acceptance — acknowledged by all major Christian communities in the ancient world (by the end of the 4th century) as well as accepted canon by Jewish authorities (for the Old Testament).
3. Liturgical Use — read publicly when early Christian communities gathered for the Lord's Supper (their weekly worship services).
4. Consistent Message — containing a theological outlook similar to or complementary to other accepted Christian writings.
Utifrån dessa kriterier hade många tidiga kristna förhållandevis klart för sig vilka texter som man räknade som auktoritativa och normerande för den kristna tron och kyrkan i stort. De utgjordes av evangelier och brev som tillräknades ett stort värde av hela den kristna kyrkan.
Förutom Athaniasius påskbrev så har olika kyrkomöten, speciellt kyrkomötet i Nicea, varit viktiga milstolpar i kyrkans fastställande av vad den kristna tron innebar och vilka skrifter som skullefogas till(intetas bortfrån) Skriften. Det fanns hursomhelst fortsatt skilda meningar främst mellan de östliga och västliga delarna av kyrkan om huruvida det fanns andra texter som skulle räknas som auktoritativa. Ett exempel på en bok som det rådde stor oenighet var Johannes Uppenbarelse och om denna bok var kanonisk eller inte.
Innehållsförteckning
1. Kanon och dess gränser:
2. Skriftens auktoritet::
3. Kan vi lägga till eller dra bort ifrån kanon idag?
4. Konklusion:
Syfte och centrala frågeställningar
Syftet med denna uppsats är att undersöka den kristna synen på Skriftens auktoritet och kanonbildningen. Arbetet adresserar frågeställningen huruvida kyrkan har mandat att förändra kanon och hur Skriftens auktoritet bör definieras i relation till moderna utombibliska dokument.
- Kanonbildningens historiska process och kriterier för kanonicitet.
- Skriftens auktoritet som en delegerad Guds auktoritet.
- Gränsdragning mellan bibliskt material och moderna etiska dokument.
- Problematiken kring subjektiv tolkning och kulturell kontext.
- Respekt för Bibelns anspråk kontra samtidens relativism.
Auszug aus dem Buch
2. Skriftens auktoritet::
I samband med denna definition av kanon så kan vi fråga oss vad som ger Skriften dess auktoritet. Är den en auktoritet i sig själv, eller är dess auktoritet beroende av utomstående faktorer så som dess författare och/eller läsare? Wright nämner i sin bok att begreppet ”Skriftens auktoritet” är långt mer komplicerad än vi kanske föreställer oss. (Wright s. 22) I denna uppgift ansluter jag mig i min argumentering till Wrights tolkning av ”Skriftens auktoritet” som en synonym för ”den treeniga Gudens auktoritet, som på något sätt utövas genom Skriften” (min översättning) (Wright s. 21). I likhet med Wright menar jag på att Skriftens auktoritet egentligen inte är tillhör själva Skriften, utan att Skriftens syfte är att fungera som en förmedlande länk av Guds auktoritet genom vilken Gud utövar sin makt i världen och hos människor. Skriftens auktoritet består då alltså av en delegerad makt som egentligen ligger hos Gud. (Wright s. 23)
En av de allra viktigaste teologiska dogmerna som har präglat stora delar av den protestantiska kristenheten är ”Sola Scriptura” som formulerades av Martin Luther under 1500-talets protestantiska reformation. Enligt denna princip är skriften den enda nödvändiga och tillräckliga källan till kristen tro och praxis. Detta var en reaktion mot den romersk-katolska kyrkans uttalande om att traditionen har likvärdig auktoritet vid sidan (eller ovan) Skriften.
Sammanfattning av kapitel
1. Kanon och dess gränser:: Kapitlet redogör för den historiska processen kring kanonbildningen och de kriterier för kanonicitet som använts för att fastställa Bibelns omfattning.
2. Skriftens auktoritet:: Här analyseras begreppet Skriftens auktoritet, där författaren argumenterar för att auktoriteten är delegerad från Gud och förmedlas genom texten.
3. Kan vi lägga till eller dra bort ifrån kanon idag?: Författaren diskuterar varför Bibeln bör betraktas som en fast enhet och varför utombibliska texter eller dokument inte kan inkorporeras i kanon.
4. Konklusion:: Avslutningsvis betonas vikten av att respektera Skriftens särställning och att undvika att låta subjektiva samtida värderingar styra synen på den kristna kanon.
Nyckelord
Kanon, Skriftens auktoritet, Kanonbildning, Sola Scriptura, N.T. Wright, Gudomlig inspiration, Bibeltrogen, Kristendom, Hermeneutik, Teologisk dogm, Tomasevangeliet, Mänskliga rättigheter, Kyrkomöten, Normerande, Tradition.
Vanliga frågor och svar
Vad behandlar denna uppsats i huvudsak?
Uppsatsen behandlar den kristna kyrkans syn på Skriftens auktoritet, hur kanon har formats genom historien och varför det bibliska materialet anses vara normerande.
Vilka är de centrala temana i arbetet?
De centrala temana inkluderar kanoniseringsprocessen, definitionen av Guds delegerade auktoritet i Skriften och utmaningen att bevara Bibelns integritet i en postmodern tid.
Vad är det primära målet med forskningen?
Målet är att argumentera för en bibeltrogen förståelse av kanon och förklara varför man inte kan lägga till eller ta bort material baserat på samtida värderingar.
Vilken vetenskaplig metod används?
Arbetet bygger på en litteraturanalys och teologisk argumentation baserad på verk av bland andra N.T. Wright, Walter Brueggeman och Jeannine K. Brown.
Vad tas upp i huvuddelen?
Huvuddelen fokuserar på den historiska bakgrunden till kanon, analys av begreppet Skriftens auktoritet samt en kritisk granskning av hur utombibliska dokument förhåller sig till den kristna kanon.
Vilka är de viktigaste nyckelorden för arbetet?
Viktiga nyckelord är bland annat Kanon, Skriftens auktoritet, Sola Scriptura, Gudomlig inspiration och Hermeneutik.
Varför anser författaren att man inte kan lägga till FN:s deklaration om mänskliga rättigheter i kanon?
Författaren menar att även om dokumentet är gott, så bär det inte på den gudomliga auktoritet som definierar kanoniserade skrifter enligt den kristna traditionen.
Hur förhåller sig författaren till Tomasevangeliet?
Författaren anser att Tomasevangeliet exkluderades eftersom det inte bidrar till det narrativ och den teologiska ram som de kanoniska evangelierna etablerar.
- Quote paper
- Kevin Andersson (Author), 2016, Kyrkans syn på Skriftens auktoritet. Kanon och dess gränser, Munich, GRIN Verlag, https://www.hausarbeiten.de/document/337365
