Ämnet för mitt examensarbete är tvåspråkighet. Mitt fokus ligger på tysktalande barn som har levt en stor del av sitt liv med sin familj utanför ett tysktalande land, dvs. i Sverige eller som är födda i Sverige med tysktalande föräldrar. Mitt syfte är att få en inblick hur tvåspråkiga elever ser på deras tvåspråkighet och hur de upplever att vara tvåspråkiga.
Min motivering till detta val av ämne beror på att jag själv är tvåspråkig uppvuxen mellan två olika kulturer och jag tycker att samarbete mellan familj och ämnes-/klass-/special- modersmålslärarna ska intensifieras mer för att eleverna ska nå bättre resultat i ämnena och ändå bibehålla och lära sig något om sin kultur. Eleverna ska inte tappa bort sitt ursprung när de flyttar utomlands utan de ska kunna känna sig trygga i att vara tvåspråkiga. Mitt intresse gäller hur tyska barnen känner sig med att vara tvåspråkiga. Ser de sin tvåspråkighet som en extra tillgång eller är det något tråkigt som de är tvungna att kunna för att föräldrarna vill det? Dessa frågor gjorde mig nyfiken och därför tyckte jag att det kunde vara spännande att fördjupa sig inom detta område, men också för att jag arbetar som lärare i moderna språk tyska och som modersmålslärare i tyska. Mitt arbete är knuten till tysktalande barn.
Jag gjorde en kvalitativ undersökning och intervjuade tio elever i årskurserna sju till nio med tyska som modersmål och jag fick olika intryck av hur elever ser på modersmål, att vara delar i olika kulturer och andra språk. Jag utgick i första hand från Bronfenbrenners teori. Han är en rysk forskare som hänvisar till mänsklig utveckling som ett resultat av interaktioner mellan den växande organismen och dess omgivning. Dessutom tog jag upp nyare forskning. Jag bestämde mig för Ladberg, som är bland annat fil.dr. i pedagogik, utbildare, konsult och författare. Hon är specialiserad på att tala och skriva lättfattligt och engagerande om komplicerade saker. Hon publicerade ett tjugotal böcker, ett stort antal mindre skrifter och många artiklar. Några av hennes huvudsakliga arbetsområden är flerspråkighet och den mänskliga hjärnan.
Efter utvärdering av intervjuarna hade tydligt framkommit att alla elever anser modersmålet som viktigt för dem och att det är en extra tillgång att kunna prata och skriva på ett språk till.
Nyckelord: Kultur, Tyska som modersmål, Språk, Tvåspråkighet, Bilingualism, Känslor, Moderna
Innehållsförteckning
1. Inledning
1.1. Begreppsdefinitioner
1.2. Bakgrund
1.3. Syfte och frågeställningar
1.4. Avgränsning
1.5. Disposition
2. Teoretisk bakgrund
2.1. Modersmål och den nya läroplanen för grundskolan (Lgr 11)
2.2. Språk – vad är språk egentligen
2.3. Tidigare forskning
2.4. Språkvärdering
2.5. Språk och känslor
2.5.1. Barnets ovilja att vara tvåspråkig
2.5.2. Bronfenbrenners teori
2.6. Sammanfattning av teoretiska aspekter
3. Metod och material
3.1. Val av metod
3.2. Urval
3.3. Procedur
3.4. Etiska övervägandet
3.5. Reliabilitet och validitet
3.6. Bearbetning och analys
4. Intervjuresultat
5. Analys
5.1. Modersmålets betydelse för barnen
5.2. Andraspråksinlärning
5.3. Barnens känslor kring tvåspråkighet
5.4. Bronfenbrenners teori i samband med mina tyska elever
6. Avslutande diskussion och vidare forskning
Målsättning och ämnesområden
Syftet med denna uppsats är att utforska hur elever med tysktalande bakgrund upplever sin tvåspråkighet och sin kulturella identitet i en svensk kontext. Forskningsfrågorna fokuserar på barnens trivsel med att vara tvåspråkiga, deras språkanvändning i olika sociala sammanhang samt hur de förhåller sig till sin dubbla tillhörighet.
- Tvåspråkighet och kulturell identitet hos tysktalande barn i Sverige.
- Språkliga val och mönster i vardagliga interaktioner (hem, skola, vänner).
- Emotionella kopplingar till modersmålet kontra andraspråket.
- Teoretiska perspektiv baserade på Bronfenbrenners ekologiska systemteori.
- Betydelsen av modersmålsundervisning och föräldrarnas inflytande.
Auszug aus dem Buch
2.5.1. Barnets ovilja att vara tvåspråkig
I Ladbergs bok (2003) nämns olika orsaker till att barnen inte vill vara tvåspråkiga. Det kan bero på att kompisarna inte är flerspråkiga. Barnen vill inte känna sig annorlunda och därmed utanför om de pratar ett annat språk än majoritetens samhälle. De vill inte skilja sig från sina kompisar om modersmålet inte ses som positivt och som en extra tillgång.
Om andra barn eller vuxna inte uppskattar språket, som barnet talar, kan det väcka negativa attityder, vilket medför att barnen inte vågar tala sitt språk. Som Ladberg nämner påverka föräldrarnas inställning till modersmål mycket, eftersom deras modersmål och kultur kunde uppfattas negativ av majoritetsgruppen (2003:142). Ladberg hävdar att när ett språk nedvärderas, om det ses som omodernt, underlägset, fult eller löjligt så undviker många naturligtvis att tala det. (Ladberg, 2000:135).
Kapitelsammanfattning
1. Inledning: Presenterar ämnet tvåspråkighet, forskningssyftet och de grundläggande frågeställningarna samt en översikt av arbetets disposition.
2. Teoretisk bakgrund: Redogör för läroplanens syn på modersmål, språkets funktion, tidigare forskning samt Bronfenbrenners teori om mänsklig utveckling i olika system.
3. Metod och material: Beskriver den kvalitativa metoden med samtalsintervjuer, urvalet av tio tysktalande elever samt etiska överväganden och reliabilitet.
4. Intervjuresultat: Redovisar insamlad data från intervjuerna gällande elevernas språkanvändning, känslor och identitetsuppfattning.
5. Analys: Analyserar intervjuresultaten utifrån modersmålets betydelse, andraspråksinlärning och barnens känslor kopplat till teorierna i kapitel två.
6. Avslutande diskussion och vidare forskning: Sammanfattar slutsatserna om att eleverna har en positiv syn på sin tvåspråkighet och reflekterar över framtida forskningsmöjligheter.
Nyckelord
Kultur, Tyska som modersmål, Språk, Tvåspråkighet, Bilingualism, Känslor, Moderna språk, Tyska, Identitet, Integration, Barn, Utveckling, Bronfenbrenner, Skola, Modersmålsundervisning.
Vanliga frågor och svar
Vad handlar studien om i grunden?
Studien undersöker hur barn med tysktalande bakgrund i Sverige upplever sin tvåspråkighet och sin kulturella identitet.
Vilka är de centrala temana i arbetet?
De centrala temana är språkanvändning i vardagen, känslor knutna till modersmålet, samt hur omgivningen och familjen påverkar barnets syn på sin tvåspråkighet.
Vad är det primära syftet med uppsatsen?
Syftet är att synliggöra elevernas egna erfarenheter och upplevelser av att växa upp med två språk och två kulturer.
Vilken vetenskaplig metod används?
Författaren har använt en kvalitativ metod genom samtalsintervjuer med tio elever i årskurserna sju till nio.
Vad behandlas främst i huvuddelen?
Huvuddelen behandlar teorier om språkutveckling, modersmålets betydelse för individen samt en analys av elevernas svar gällande deras identitetsuppbyggnad.
Vilka är de mest framträdande nyckelorden?
Nyckelorden innefattar bland annat tvåspråkighet, kultur, identitet, modersmål och känslor.
Hur påverkar föräldrarnas inställning barnens språkanvändning enligt resultatet?
Resultatet visar att föräldrarnas syn på språket och kulturen direkt speglas i barnens egna attityder och språkliga val i hemmet.
Finns det en konflikt mellan att vara tysk och svensk för eleverna?
Nej, de intervjuade eleverna upplever snarare sin dubbla identitet som en tillgång och känner sig väl integrerade i det svenska samhället.
- Quote paper
- M.A. Tatjana Bansemer (Author), 2012, Modern languages as mother tongue, Munich, GRIN Verlag, https://www.hausarbeiten.de/document/207727
