1. Inledning
“Frågan gäller inte hur datorn kommer att se ut i framtiden, utan i stället hur vi kommer att se ut i framtiden. Vilken sorts människor håller vi på att bli?”
(S. Turkle, 1984)
Min observation genomförde jag på en fristående skola i Helsingborg i årskurs 8. Denna skola är en förskola och skola som ligger mitt i hjärtat av Adolfsberg i Helsingborg. Skolan grundades 1993 och har sedan dess arbetat fram en unik pedagogisk modell med individuella handlingsplaner som bygger på Kunskap, Personlig utveckling och Lärande. Deras flexibla arbetssystem och pedagogik ligger i linje med den nutida skolforskning och arbetsmarknadens krav på kompetens i ett framtida samhälle. För att förbättra lärandet gjorde de en digital satsning med modern teknologi. I augusti 2010 fick alla elever från skolår 4 och uppåt varsin egen dator. Klassen som jag valde har 13 elever denna dag, som läser spanska. Alla elever har en mångkulturell bakgrund och ett annat modersmål än svenska och är mellan 14 och 15 år gamla.
Innehållsförteckning
1. Inledning
2. Observationsfasen
Klassrummet
Undervisning
3. Analys av undervisningen
4. Sammanfattning/Avslutande diskussion
Syfte och tematiska områden
Syftet med denna undersökning är att kritiskt granska implementeringen av digital teknik i undervisningen och analysera samspelet mellan lärare, elever och datorer i en mångkulturell skolmiljö.
- Den pedagogiska modellen och användningen av modern teknologi i klassrummet.
- Analys av undervisningsstrukturen och elevbeteenden vid datoranvändning.
- Betydelsen av sociala och kulturella faktorer för elevers lärande och habitus.
- Utmaningar kring lärares roll i en digitaliserad lärmiljö.
- Balansen mellan traditionell undervisning och digitala verktyg.
Utdrag ur boken
3. Analys av undervisningen
Som i boken Literacy – i familj, förskola och skola (2010) har jag samlat in data genom observationer (s. 15). Jag försökte göra mig så osynlig som möjligt för att eleverna inte skulle bli påverkade i någon riktning av min närvaro. Jag tror liksom Carina Fast (2010:30) att bostadsområdet där barnet bor har en direkt eller indirekt betydelse för barnet med skriftspråket men också för talspråket. Barnens familjeförhållanden är avgörande hur barnen bete sig, tycker jag. Det finns duktiga elever, men jag är övertygad, att de är duktiga på vilken skola som helst. De mindre duktiga elever försöka på denna skola inte förbättra sin situation och skapar en bättre framtid för sig själv, eftersom det inte finns någon som kan visa de hur.
”Slang” används mycket på denna skola, dvs. orden som jag inte känner till. Jag lärde mig svenska på Komvux och universitetet och där finns ingen ”slang” som på den från mig observerade skolan. Om det är bra att barnen har sin egen dator med sig gäller att ifrågasättas. Jag är övertygad att det är beroende av barnen, deras beteende och deras förmåga att ta ansvar för sitt lärande. Datoranvändningen har blivit viktigt för eleverna, innan var mobilen det viktigaste, nu är det datorn. Men som jag har upplevt i den observerade lektionen, fungerar undervisningen inte lika bra som utan dator. Eleverna spelade datorspel hela lektionen eller kommunicerade via sociala nätverk och Skype. Min analys är att läraren inte har någon chans, om det inte finns någon struktur i skolan. Här finns ingen barnkultur som Fast (2010:105) nämna, dvs. kultur som skapas av vuxna för barn utan här finns barns kultur, en kultur som skapas mellan barn och produkter.
Sammanfattning av kapitel
1. Inledning: Presenterar studiens kontext vid en skola i Helsingborg där en digital satsning genomförts och beskriver den observerade klassens sammansättning.
2. Observationsfasen: Detaljerad beskrivning av den fysiska lärmiljön och de specifika händelserna under en observerad spanskalektion.
3. Analys av undervisningen: En kritisk granskning av hur datorer påverkar studiero, elevansvar och den pedagogiska strukturen med stöd av teoretiska perspektiv.
4. Sammanfattning/Avslutande diskussion: Reflektion kring att datorn ännu inte funnit sin rätta plats i undervisningen och behovet av lärares styrning och elevansvar.
Nyckelord
IT i skolan, digitalisering, undervisning, elevansvar, pedagogisk modell, flerspråkighet, klassrumsanalys, habitus, skolkultur, datoranvändning, lärarroll, studiero, didaktik, lärmiljö, socialt samspel.
Vanliga frågor
Vad handlar studien om?
Studien undersöker införandet av datorer i skolan och hur detta påverkar det pedagogiska samspelet mellan elev, lärare och teknik i ett klassrum.
Vilka är de centrala temana?
Temana inkluderar digitalisering av undervisningen, betydelsen av social bakgrund, lärarens roll i klassrummet samt skillnaden mellan traditionell undervisning och digitala arbetssätt.
Vilket är det primära målet med arbetet?
Att utforska om den digitala satsningen i skolan verkligen bidrar till förbättrat lärande eller om tekniken snarare tar över och skapar störningsmoment i undervisningen.
Vilken vetenskaplig metod används?
Författaren har använt sig av kvalitativa observationer i ett klassrum för att samla in data och analysera situationen utifrån befintlig pedagogisk forskning.
Vad behandlas i huvuddelen?
Huvuddelen fokuserar på en konkret lektionsobservation samt en analys av hur datorer används, hur eleverna interagerar med varandra och hur läraren hanterar klassrumssituationen.
Vilka nyckelord karaktäriserar arbetet?
Arbetet kännetecknas av begrepp som IT i skolan, digitalisering, didaktik, elevansvar, lärmiljö och pedagogisk modell.
Hur påverkar datoranvändningen studieron enligt författaren?
Enligt författaren bidrar datorerna i det observerade fallet till att eleverna blir distraherade av spel och sociala medier istället för att fokusera på undervisningen.
Vilka slutsatser dras om lärarens roll i en digitaliserad miljö?
Författaren drar slutsatsen att lärarens struktur och förmåga att leda är avgörande, och att teknik inte kan ersätta den mänskliga kontakten eller pedagogisk styrning.
- Arbeit zitieren
- B.A. Tatjana Bansemer (Autor:in), 2010, Eleven, läraren och datorn , München, GRIN Verlag, https://www.hausarbeiten.de/document/164227
